senast: 
Jag ställde mig upp och gick åt det hållet jag kom ifrån. Och jag har ingen jävla aning om vart jag skulle. 
Jag plockade upp min mobil och slog in Ogges nummer. Det gick tre toner innan han svarar. 
”Tjena!” 
”Oscar, kan du möta upp mig.” Det brast för mig. Jag kunde inte hålla gråten inne längre. Hela min kropp skakade. 
”Är du okej? Vart är du?” Oroligheten i Ogges röst steg och det enda som kom ut ur mig var snyftningar. Shit vad jag kände mig fånig. 
”Ingen jävla aning. Någon stans vid kungsgatan.” Med tårar i ögonen kollade jag runt för att hitta någon ledtråd vart jag kunde vara, utan framgång. 
”Jag kommer direkt.” 
”Vänta Oscar, lägg inte—” 
Klick. Han lade på. 

~

celines p.o.v fortfarande
”Allt kommer bli bra.” Ogge lade sin arm omkring mig och kramade mig hårt. Några tjejer stod en bit ifrån oss och tisslade. ”Vi sticker härifrån. Studion?”
Jag nickade som svar och vi började gå mot studion.

Vid ingången till studion möttes vi av en massa skikande tjejer.
”Ogge ohmygod!!!” En brunett tjej sprang fram till honom och försökte förgäves krama honom.
”Inte nu.” Ogge puttade lätt bort hennes armar och täckte över mig och vi gick in.
Vi möttes av en stark pizzalukt och ett vrål.
”Öh, vad händer?” frågade Ogge förvånat och höll fortfarande om mig.
”Tjena på er med, jag spöade precis skiten ur Felix på fifa!” Omar slog med näven i luften och gjorde ett glädjesprång.
En bit ifrån soffan där de satt stod ett stort dj bord. Herrejesus, var jag i himlen?
”Var inte så mallig, du hade bara tur…” Felix fnyste till och vände sig om på rygg och lade kepsen över ansiktet.
”Är du säker på att du är okej?” Ogge lossade på taget omkring mig och kollade mig rakt in i ögonen.
I ögonvrån kunde se Oscar ta en tugga av en pizzabit och granskade oss.
”Ni har väl inget på g? Öh, för det skulle kännas lite—”
”Nej!” utbrast snabbt jag. ”Verkligen inte.”  Shit, att han ens funderade över det. ”Jag är okej.” Jag försökte tappert le och torkade mig under ögonen. Jag såg säker ut som en panda just nu. Men sanningen sved, jag var inte helt okej. Att bli lämnad av sin såkallade bästa vän för ett jävla knarkgäng, det kändes.
”Öh, jag behöver gå på toa, var finns det?” Det kändes lite pinsamt att fråga, men jaja, jag ville inte se ut som någon panda.
”Första dörren i korridoren.” svarade Omar och kollade fokuserat mot tvskärmen.
”Första dörren i korridoren.” upprepade jag tyst för mig själv och gick in i korridoren. På väggarna hängde tavlor föreställande gamla kändisar som stirrade på en. Jag tände ljuset inne på toan och kollade mig i spegeln. Usch. Precis som jag hade förutspått, såg jag helt hemskt ut.
”Helv-” Jag tog lite papper i ena handen och våtte ner det. ”-ette.”
Jag satte mig ner på toalocket och plockade upp min mobil. 12.37. Jag tog ett djupt andetag och försökte lugna ner mig själv. Jag gick ut till korridoren och kollade mig omkring. Längst in stod en dörr på glänt. Skulle jag gå dit? Jag gick mot dörren och gläntade på den. En dammig lukt letade sig in i min mun och jag hostade till. Det måste gått år sedan någon städade här inne. Tre gitarrer hängde upp på en av väggarna och ett trumset stod i ett hörn. Rummet innehöll ett likadant inspelningsrum, enda skillnaden var remixer bordet. Det här såg äldre ut, och definitivt mycket dammigare. Jag styrde mina steg mot det och torkade bort damm med handen. Jag klickade på ’on’-knappen och bordet lyste upp. Oj, det funkade. Jag höjde på huvudet och min blick landade på en mörkbrun gitarr bakom glaset till inspelningsrummet. Med blicken på gitarren går jag in i rummet och sätter mig på en utplacerad pall och tog gitarren i knät. Jag drar några ackord och hörde direkt att den inte var stämd, men det funkade.
” Today is gonna be the day, that they're gonna throw it back to you.” Jag tog en paus för att andas och blundade medans mina fingrar nästan dansade över strängarna. ”By now you should've somehow, realized what you gotta do. I don't believe that anybody, feels the way I do, about you now.”

Felix p.o.v
“Vill du bli spöad ännu än gång baby?” Omar plutade med läppen mot mig och jag rullade över på sidan. Omar kunde verkligen vara en pain in the ass. Jag satte mig upp och rufsade till håret.
”Kan någon hämta papper, snabbt!!!” Oscar satt vid bordet helt nerkladdad med flera pizzabitar i knät.
”Hahahahahh åhgud…” Ogge gick fram till Oscar och hjälpte honom plocka upp pizzabitarna. ”Du är ju fan sämst. Felix, hämta le pappero!”
”Det heter inte—” påpekade Omar men blev snabbt avbruten.
”Jajaja, vi har sommarlov, så whatever.” Jag stönade och gick mot toan för att hämta papper. Jag tog med hela rullen, ifall han skulle vara lika klantig igen, och traskade sedan ut i korridoren igen. En svag gitarr hördes ifrån andra sidan av korridoren. Antingen inbillade jag mig helt eller så var det en riktig gitarr som spelade. Jag gläntade på dörren, och mycket riktigt så var det en riktig gitarr. Bakom glaset till inspelningsrummet satt Celine med en gitarr i knät. Tyst smög jag fram till remixer bordet och satte mig ner på en stol.
 ”By now you should've somehow, realized what you gotta do. I don't believe that anybody, feels the way I do, about you now. Back beat, the word was on the street, that the fire in your heart is out. I’m sure you've heard it all before, but you never really had a doubt.” Fyfan vad hon var bra. Jag ögnade igenom alla knappar på bordet, letade efter ’recording’-knappen och hittade den tillslut.
”I don't believe that anybody, feels the way I do about you now. And all the roads we have to walk are winding, and all the lights that lead us there are blinding. There are many things that I, would like to say to you but I don't know how. Because maybe, you're gonna be the one that saves me, and after all, you're my wonderwall.” Hon öppnade ögonen och mötte min blick. Snabbt lade hon ifrån sig gitarren mot väggen och gick ut ur det lilla rummet.