lucky ones - kapitel 17
Publicerat den
Felix p.o.v
Folk strömmade mot scenen. Norlie och kkv skulle uppträda om någon timme, men folk hade knuffats och paxat platser redan.
”Heja, sicka bra platser vi kommer få.” Omar rullade med ögonen och fnös till. ”Ska vi försöka ta oss in i folkkaoset?
”Sure.”
Vi fick bokstavligt talat kriga om att få plats. Det slutade med att vi stod cirka tjugo meter ifrån scenkanten.
”Amen fint ska de va.” Ogge suckade och lade huvudet på min axel. Vi satte oss ner på marken och jag började nynna på en tyska ramsa vi hade fått traggla i hela sjuan.
”Eins, zwei, polizei…”
”Vad sa du?” Ogge skrattade till och rynkade pannan.
”Inget hahah.” Jag gjorde duckface mot honom och han slog till mig lätt på armen.
Efter några kvartars väntande kom Norlie och kkv ut på scenen och pumpade igång publiken. Kvällen var ung och luften var varm. Fyfan vad livet var härligt.
[du behöver inte läsa lyricsen om du inte vill :))))]
(Färgen flagnar på tapeten jag, ser ett mönster på min vägg, men
ingen av de verkar veta vad, vad som vaknat till inom mig
Men jag vet nu vad jag lämnade, det de brukade kalla oss och jag
fokuserade på mig själv, allt annat glömdes bort och jag
ville ta mig vidare, såg bilden framför mig men jag
måla upp någonting som ingen annan visste fanns
Jag har nått jag burit i min ensamhet
och jag känner skuld för allt jag lämnat
Jag har nått jag burit i min ensamhet
och jag känner skuld för allt jag lämnat
Har alltid drömt om att vara soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag
Kommer för alltid va eran soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag
Byggde upp en fasad som fallera
jag har handlat, felat, velat
göra rätt för alla gånger jag tvekat, inget alls jag har menat
Vet att jag brukade brottas med resultatet utav val som jag gjort
som i stort sett tog ett borde till fortsätt
ingen verkar veta vad som har vaknat till liv inom mig
Vet nu vad jag lämnade, det de brukade kalla oss och jag
fokuserade på mig själv, allt annat glömdes bort och jag
ville ta mig vidare, såg bilden framför mig men jag
måla upp någonting som ingen annan visste fanns
Jag har nått jag burit i min ensamhet
och jag känner skuld för allt jag lämnat
Jag har nått jag burit i min ensamhet
och jag känner skuld för allt jag lämnat
Har alltid drömt om att vara soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag
Kommer för alltid va eran soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag
Samlade på ångesten jag burit i min ensamhet
ristat in min ånger kände skuld för allt jag lämnade
Har alltid drömt om att vara soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag
Kommer för alltid vara eran soldat
men om ni tvivlar så stupar jag idag)
Hela publiken sjöng med och gungade hej vilt. En skrattandes Celine stod snett framför mig, hon vände sig mot mig. Jag kramade om henne och log brett. Hon var så fin. Våra läppar möttes, det var som att det bara var vi i publiken nu. Hela universum snurrade runt oss. Min tunga slank ur min mun och trevade efter hennes. Hon placerade sin ena hand på min kind och med hennes andra hand snuddade hon mitt öra, och placerade den sedan bakom min nacke. Leendes rörde vi oss ifrån varandra.
”Du fattar inte hur jävla mycket jag älskar dig.” Oj, jag kanske svär lite mycket, borde kanske lugna ner mig lite.
”Jag älskar dig mer.” Hon lutade sig fram och kramade om mig hårt.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
och om det är någon som vill veta vad det var för låt så är det soldat - norlie & kkv
TROR det här blir den sista delen men inte säker eftersom att jag har en plan hur den skulle fortsätta bara jag orkar sätta mig ner och skriva ner det, pussssss tills vidare
helllllo
Publicerat den
just nu, vet jag inte hur det blir med novellen, jättttte(jättejättejätte) gulligt att ni fortfarande kikar in, blev jätte chockad när jag såg att folk fortfarande besöker!
har just nu ett halvfärdigt kapitel, men vet inte om jag ska fortsätta på den eller försöka få något slut? Jaajaja, vi får se, möjligt att jag börjar om helt och hållet med en ny, men jag vet inte
Känns inte som om jag gillar the fooo lika mycket eftersom att jag har så sjukt mycket plugg, så hinner inte fangirla osv, och hinner verkligen inte åka in till stockholm och försöka träffa de och såå
lucky ones - kapitel 16
Publicerat den
senast:
Min mobil vibrerade till i min bakficka och jag halade fram den och klickade mig in på händelser på twitter. ’Oscar Enestad och 7 andra följer dig nu.’
”Thanks buddy.”
”Så ska vi dra?” Felix klev ut ur inspelningsrummet och ställde sig vid dörren.
”Yes!” Omar hoppade fram och stängde av tv:n. ”Här kommer vi grönaaan.”
~
Felix p.o.v
Vi vandrade bort till djurgårdsfärjan och ställde oss i kön till biljettluckan.
”Fem biljetter tack.” Jag stäckte fram pengarna och fick fem biljetter, sedan gick vi på båten och gick längst fram. Celine ställde sig framför mig och jag lade armarna runt omkring hennes axlar.
”Det ser ut som om det blir regn.” mumlade Ogge. Han kollade upp mot molnen och hans blick landade sedan på mig och Celine.
”Nämen oj.” Han skrattade till och gjorde en oskyldig min. ”Didn’t see that coming…”
Celine kollade upp mot mig och log brett, jag pussade henne på pannan.
Båten skred fram på vattnet och vi kom fram till bryggan där vi klev av.
Oscar, Omar och Ogge hade redan betalat, så de stod en bit bort och tog bilder med foooers. Celine rotade i sin plånbok efter pengar.
”Entré och åkband för oss två.” sade jag till kassörskan och hon rotade fram biljetter och åkbanden.
”Nej, hallå, jag betalar för mig, okej?” Hon kollade osäkert mot mig, hon var så söt.
”I know, I know, it sounds silly, but i’m bit of a nerd.” började jag nynna. Hon rullade ögonen och lade armarna i kors. ”But I’mma be the fool that gets the last word.” Jag kramade om henne, och pussade henne på pannan.
Jag drog fram plånboken, halade fram pengarna och vi fick på oss åkbanden.
”Söt kille du har.” Kassörskan log brett och småskrattade åt oss. ”Ta väl vara om honom, inte många som är som han.” Vi gick mot ingången och anslöt oss med de andra killarna.
”Vad ska vi åka först?” Omar breddade sitt leende och hela han sken av förväntan.
”Eclipse?” föreslog Oscar.
”Fy i hel-” Celines ögon spändes snabbt upp.
”Kom igen nuuu!” Ogge suckade och skakade på huvudet. ”Jag trodde mer om dig.” Hon fnös till.
”Okej, okej. Chilla jag åker den!”
Celines p.o.v
121 meter upp i luften?
Jag stirrade mot en informations skylt som stod en bit ifrån kön.
”Vi klarar det här, du kommer inte dö.” Felix kramade om min hand, det var nästan som att han hade läst mina tankar. Det var bara två personer framför oss i kön nu. Herregud, andas kvinna, andas. Långsamt kom gungorna ner, de tidigare passagerarna klev ur och vi blev fastspända. Vi åkte upp några tiotal meter innan vi började snurra, sedan ännu högre. Felix log galet mycket bredvid mig, han var så söt. Hans blick gled från utsikten till mig, han tog sin hand bakom min nacke och våra läppar möttes. Hon drog ifrån, så att hon bara var några centimeter ifrån mig.
”Du är så galet fin.” Hon mötte mitt breda leende med en kyss.
”Du med.”
Tillslut saktade det ner och vi kom ner till marken igen.
”Okej, jetline nu eller?” Omar var helt hajpad efter åkturen.
”Kan vi inte ta något att äta först? Klockan är ganska mycket.” Jag var faktiskt ganska hungrig. ”Typ en korv eller något.”
”Sounds good!” Oscar nickade medhållande och vi vandrade runt ett tag, letandes efter en korvmoj och tillslut hittade vi en.
”Fem grillade.” Jag lade fram en hundring och fick tillbaka femton spänn.
Åh shit vad jag älskar mat.
En tugga till. Åh vad gott. Några regndroppar nuddade min rygg och Felix drog fram två små paraplyn ur hans ryggsäck.
”Skalman, jag älskar dig!” Omar tog emot ett av paraplyna och fällde upp det. Jag halade upp min mobil och klickade mig vidare till instagram kameran.
”Leee!” skrattade jag och riktade kameran mot honom.
Jag klickade på ”ok” och lade sedan till en caption.
’Världens finaste kille ♥’
Felix som satt mittemot mig tog upp sin telefon och gillningarna gled in.
Felix p.o.v
Jag plockade upp min mobil och refreshade newsfeeden. Celines bild dök upp. Gullig bild. Lol, no. Jag klickade mig in på kommentarsfältet och det lilla tangentbordet dök upp.
’älskar dig men bilden hah… ♥’ knappade jag in.
”Tagga satan nu till Jetline nu!” Oscar tog sin sista tugga av sin korv och log brett.
Vi ställde oss i kön till Jetline, vilken inte var så lång. En lätt knackning rörde vid min axel och jag vände mig reflexmässigt om.
”Åh shit det är verkligen du Felix!” En lika lång blond tjej som mig började hyperventilera och några glädjetårar föll ner för hennes kind. ”K-kan vi ta en b-bild?”
”Självklart!” Jag lade armen runt omkring henne och hon knäppte av en bild med sin iPhone 4s.
De framför oss hoppade i de sista platserna i vagnen och vi gick in två och två vid varje ’ingång’ (eller de framför det där grindarna), förutom Omar som ställde sig ensam. En vagnlängd saktade in och vi klev i.
”Åh shit nu smäller det” Celine greppade tag i min hand och vi åkte uppåt. Det välkända pirret i magen framträdde, lika väl suget i magen på vägen ner.
Fyfan vad jag älskar det här. Det var så himla härligt, som att vara fri.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
förlåt för dålig update! men jag har fullt upp i skolan och tränar för fullt, så jag hinner inte riktigt logga in på datorn och skriva, men jag gör så gott jag kan! puss, era kommentarer värmer jättemycket
just det! öh, jag bor inte i stockholm så hahah jag är inte så bra på att hitta där, så om något i fanficen blir lite skum så är det därför haha
lucky ones - kapitel 15
Publicerat den
”By now you should've somehow, realized what you gotta do. I don't believe that anybody, feels the way I do, about you now. Back beat, the word was on the street, that the fire in your heart is out. I’m sure you've heard it all before, but you never really had a doubt.” Fyfan vad hon var bra. Jag ögnade igenom alla knappar på bordet, letade efter ’recording’-knappen och hittade den tillslut.
”I don't believe that anybody, feels the way I do about you now. And all the roads we have to walk are winding, and all the lights that lead us there are blinding. There are many things that I, would like to say to you but I don't know how. Because maybe, you're gonna be the one that saves me, and after all, you're my wonderwall.” Hon öppnade ögonen och mötte min blick. Snabbt lade hon ifrån sig gitarren mot väggen och gick ut ur det lilla rummet.
Felix p.o.v fortfarande
”Jag går alltid hit när jag är deppig, det får mig att tänka, att bara sitta här. Du sjunger fantastiskt bra.” Hela hon är fantastisk. Jag kände mig smörig som helst men hon var verkligen något annorlunda.
”Tack.” Hennes ansikte sken upp och hennes smilgropar framträdde. Hennes ögon glimtade i spotlightsens ljus. Hon sjönk ner på golvet och jag sjönk ner bredvid henne. En djup suck kom från henne och hon kollade upp i taket.
”Har du någon gång känt att du inte räcker till? Att du alltid blir andrahandsvalet? Som om man hade ett datum då man gick ut, som gammal mjölk.”
”Visst, alla har sina stunder.” medgav jag. Det gjorde ont i mig att se henne såhär ledsen. Jag satte mig i skräddarställning, eller det skulle i alla fall likna det och tog hennes hand.
”Allt blir bra, I promise.” Hennes grepp om min hand hårdnade och hon kollade rakt in i mina ögon. Jag kunde kyssa henne nu. Eller. Kanske. Jag bet lätt i min lätt och lutade mig fram mot henne. Hennes mjuka läppar nuddade mina och jag svävade upp i himmelriket. Efter någon sekund kunde jag känna henne kyssa mig tillbaka. Fortfarande läppar mot läppar flyttade sig Celine från min sida upp i mitt knä och vårt kyssande blev allt mer intensivt. Hon lade sina händer på min bröstkorg och tryckte sig tillslut ifrån mig.
”Gjorde jag något fel?” Shit, tänk om jag hade sumpat allt nu.
”Nej hahah, behöver andas.” Hon skrattade till och log mot mig.
”Jag har kinda velat göra det här ett tag nu.” Jag tog tag i hennes käke och pressade ihop hennes kinder. Hon började skratta och hon böjde sig fram för att kyssa mig.
”Felix!!!” Vi båda stannade upp när vi hörde Oscars väl igenkända röst.
”Vi kanske borde gå ut till dom?” föreslog Celine och jag räckte mig efter pappret som jag hade hämtat inne på toan och ställde mig upp. Hon greppade tag i min hand och vi gick ut till de andra.
”Här har du ditt papper.” Jag kastade pappersrullen åt Oscars håll och han nickade tacksamt.
”Ska vi dra till grönan?” Omars huvud stack upp bakom soffkanten. ”Norlie och kkv uppträder ikväll!” fortsatte han. Hans blick landade på våra hopknutna händer och han sänkte blicken. Han hade varit ganska off, så det var inte så att jag hade tagit hans ragg.
”Hoho, inte så fort iväg!” Daff dök upp bakom Oscar och kollade mot mitt och Celines håll. ”Felix, du ska spela in, sedan kan ni dra.” Jag gick in i inspelningsrummet och tog på mig hörlurarna. ”Förresten, kom till dansstudion imorgon, ni måste träna inför sommarkrysset!”
Celines p.o.v
Jag slängde mig i soffan bredvid Omar och pustade ut. Så mycket drama på en dag.
”En omgång fifa?” Han flinade mot mig och jag skrattade till.
”Hehe, jag su-”
”Bra! Då kör vi.” Han slängde kontrollen mot mig och den landade i mitt knä. Jag rullade över på mage och greppade kontrollen. Efter bara några minuter in i matchen ledde Omar redan med 7-1.
”Oh yeah baby, jag äger!” Han ställde sig upp och gjorde en dans, och i samma sekund fick jag min chans att slå in 7-2.
”Jag kommer sakta med säkert ikapp!” Han lade sig bredvid mig på mage och kollade intensivt på spelet. Man kunde svagt höra Felix stämma inifrån inspelningsrummet. Jag slängde en snabb blick bakom glaset och såg honom hålla händerna tryckta mot hörlurarna, blundandes. Han öppnade ögonen och log brett mot mig.
”Ey Celine, vad heter du på twitter?” Oscar satt med mobilen i ena handen.
”@(celines twitter namn)” svarade jag med blicken fortfarande fäst vid tvskärmen.
Min mobil vibrerade till i min bakficka och jag halade fram den och klickade mig in på händelser på twitter. ’Oscar Enestad och 7 andra följer dig nu.’
”Thanks buddy.”
”Så ska vi dra?” Felix klev ut ur inspelningsrummet och ställde sig vid dörren.
”Yes!” Omar hoppade fram och stängde av tv:n. ”Här kommer vi grönaaan.”
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
som ni kanske märkt har uppdateringen blivit ganska usel hehe, jag har nu börjat 8an och kommer ha sjukt mycket plugg. Har även träning 4 gånger i veckan så jag kommer inte uppdatera så ofta. Hoppas ni förstår, puss
öh och nu tänkte jag vara lite jobbig hihi, 3 kommentarer tills nästa! mwah
lucky ones - kapitel 14
Publicerat den
Jag ställde mig upp och gick åt det hållet jag kom ifrån. Och jag har ingen jävla aning om vart jag skulle.
Jag plockade upp min mobil och slog in Ogges nummer. Det gick tre toner innan han svarar.
”Tjena!”
”Oscar, kan du möta upp mig.” Det brast för mig. Jag kunde inte hålla gråten inne längre. Hela min kropp skakade.
”Är du okej? Vart är du?” Oroligheten i Ogges röst steg och det enda som kom ut ur mig var snyftningar. Shit vad jag kände mig fånig.
”Ingen jävla aning. Någon stans vid kungsgatan.” Med tårar i ögonen kollade jag runt för att hitta någon ledtråd vart jag kunde vara, utan framgång.
”Jag kommer direkt.”
”Vänta Oscar, lägg inte—”
Klick. Han lade på.
~
celines p.o.v fortfarande
”Allt kommer bli bra.” Ogge lade sin arm omkring mig och kramade mig hårt. Några tjejer stod en bit ifrån oss och tisslade. ”Vi sticker härifrån. Studion?”
Jag nickade som svar och vi började gå mot studion.
Vid ingången till studion möttes vi av en massa skikande tjejer.
”Ogge ohmygod!!!” En brunett tjej sprang fram till honom och försökte förgäves krama honom.
”Inte nu.” Ogge puttade lätt bort hennes armar och täckte över mig och vi gick in.
Vi möttes av en stark pizzalukt och ett vrål.
”Öh, vad händer?” frågade Ogge förvånat och höll fortfarande om mig.
”Tjena på er med, jag spöade precis skiten ur Felix på fifa!” Omar slog med näven i luften och gjorde ett glädjesprång.
En bit ifrån soffan där de satt stod ett stort dj bord. Herrejesus, var jag i himlen?
”Var inte så mallig, du hade bara tur…” Felix fnyste till och vände sig om på rygg och lade kepsen över ansiktet.
”Är du säker på att du är okej?” Ogge lossade på taget omkring mig och kollade mig rakt in i ögonen.
I ögonvrån kunde se Oscar ta en tugga av en pizzabit och granskade oss.
”Ni har väl inget på g? Öh, för det skulle kännas lite—”
”Nej!” utbrast snabbt jag. ”Verkligen inte.” Shit, att han ens funderade över det. ”Jag är okej.” Jag försökte tappert le och torkade mig under ögonen. Jag såg säker ut som en panda just nu. Men sanningen sved, jag var inte helt okej. Att bli lämnad av sin såkallade bästa vän för ett jävla knarkgäng, det kändes.
”Öh, jag behöver gå på toa, var finns det?” Det kändes lite pinsamt att fråga, men jaja, jag ville inte se ut som någon panda.
”Första dörren i korridoren.” svarade Omar och kollade fokuserat mot tvskärmen.
”Första dörren i korridoren.” upprepade jag tyst för mig själv och gick in i korridoren. På väggarna hängde tavlor föreställande gamla kändisar som stirrade på en. Jag tände ljuset inne på toan och kollade mig i spegeln. Usch. Precis som jag hade förutspått, såg jag helt hemskt ut.
”Helv-” Jag tog lite papper i ena handen och våtte ner det. ”-ette.”
Jag satte mig ner på toalocket och plockade upp min mobil. 12.37. Jag tog ett djupt andetag och försökte lugna ner mig själv. Jag gick ut till korridoren och kollade mig omkring. Längst in stod en dörr på glänt. Skulle jag gå dit? Jag gick mot dörren och gläntade på den. En dammig lukt letade sig in i min mun och jag hostade till. Det måste gått år sedan någon städade här inne. Tre gitarrer hängde upp på en av väggarna och ett trumset stod i ett hörn. Rummet innehöll ett likadant inspelningsrum, enda skillnaden var remixer bordet. Det här såg äldre ut, och definitivt mycket dammigare. Jag styrde mina steg mot det och torkade bort damm med handen. Jag klickade på ’on’-knappen och bordet lyste upp. Oj, det funkade. Jag höjde på huvudet och min blick landade på en mörkbrun gitarr bakom glaset till inspelningsrummet. Med blicken på gitarren går jag in i rummet och sätter mig på en utplacerad pall och tog gitarren i knät. Jag drar några ackord och hörde direkt att den inte var stämd, men det funkade.
” Today is gonna be the day, that they're gonna throw it back to you.” Jag tog en paus för att andas och blundade medans mina fingrar nästan dansade över strängarna. ”By now you should've somehow, realized what you gotta do. I don't believe that anybody, feels the way I do, about you now.”
Felix p.o.v
“Vill du bli spöad ännu än gång baby?” Omar plutade med läppen mot mig och jag rullade över på sidan. Omar kunde verkligen vara en pain in the ass. Jag satte mig upp och rufsade till håret.
”Kan någon hämta papper, snabbt!!!” Oscar satt vid bordet helt nerkladdad med flera pizzabitar i knät.
”Hahahahahh åhgud…” Ogge gick fram till Oscar och hjälpte honom plocka upp pizzabitarna. ”Du är ju fan sämst. Felix, hämta le pappero!”
”Det heter inte—” påpekade Omar men blev snabbt avbruten.
”Jajaja, vi har sommarlov, så whatever.” Jag stönade och gick mot toan för att hämta papper. Jag tog med hela rullen, ifall han skulle vara lika klantig igen, och traskade sedan ut i korridoren igen. En svag gitarr hördes ifrån andra sidan av korridoren. Antingen inbillade jag mig helt eller så var det en riktig gitarr som spelade. Jag gläntade på dörren, och mycket riktigt så var det en riktig gitarr. Bakom glaset till inspelningsrummet satt Celine med en gitarr i knät. Tyst smög jag fram till remixer bordet och satte mig ner på en stol.
”By now you should've somehow, realized what you gotta do. I don't believe that anybody, feels the way I do, about you now. Back beat, the word was on the street, that the fire in your heart is out. I’m sure you've heard it all before, but you never really had a doubt.” Fyfan vad hon var bra. Jag ögnade igenom alla knappar på bordet, letade efter ’recording’-knappen och hittade den tillslut.
”I don't believe that anybody, feels the way I do about you now. And all the roads we have to walk are winding, and all the lights that lead us there are blinding. There are many things that I, would like to say to you but I don't know how. Because maybe, you're gonna be the one that saves me, and after all, you're my wonderwall.” Hon öppnade ögonen och mötte min blick. Snabbt lade hon ifrån sig gitarren mot väggen och gick ut ur det lilla rummet.
lucky ones - kapitel 13
Publicerat den
Senast:
”Vad vi än ser på, så bangar jag The grudge nu!” sade Ogge. Jag och Felix bara nickade medhållande. Aldrig mer skräckfilm, usch.
”Fegisar.” mumlade Omar. Jag placerade datorn på glasbordet och loggade in på mitt konto på datorn. Till vänster om mig studerade Felix noga när jag slog in lösenordet.
”Men vad lam du är, celine123?” Jag hostade lite generat men behöll min blick mot datorskärmen. Snabbt skrev jag in swefilmer.com och sidan laddades framför oss.
”Baksmällan 1?” föreslog jag. Oscar nickade till svar.
”Gärna!” Jag förde datorpilen mot sökrutan och skrev in ett B. Längre hann jag inte innan två popup-sidor poppade upp på skärmen. Åh, alla dessa popups, vad jag hatar de. Jag klickade ner dom och skrev in resten av Baksmällan.
Celines p.o.v
Regndropparna smattrade mot fönsterrutan. Det hade blivit en ganska sen kväll igår, killarna hade gått vid halv ett om jag inte mindes helt fel.
”Hörni kids!” ropade Rufus nerifrån hallen. ”Jag sticker till jobbet nu! Mat finns i frysen.”
”Okej tack!” hörde jag Ogge ropa från hans rum. Tanken att jag inte hade packat upp slog mig och jag satte mig utmattat upp i sängen. Det var väl bara att börja. Jag kröp ur täcket gick mot min väska som stod bredvid min tomma garderob. Var inte känd för att vara bra på att packa, så alla kläderna låg hullerombuller i väskan. Det knackade till på dörren och av reflex slängde jag en snabb blick mot dörren. Det var Ogge.
”Tänk fort!” Han kastade något, jag kunde inte se vad, mot mig och det landade på mitt ben. Det tog inte lång tid innan jag insåg vad han precis kastat, min mobil.
”Om den hade gått sönder- ”
”Jaja, det gjorde den inte.” Han höll oskyldigt upp händerna och gjorde skrattade åt mig. ”Du glömde den i vardagsrummet förut, den har vibrerat ett tag i alla fall. Någon som heter Emma.”
Emma. Hennes namn sved i huvudet på mig. Jag hade helt glömt bort henne. Det var 12 missade samtal, varav 2 var från pappa och resten från Emma. Den vibrerade ännu en gång och jag unslidade snabbt och Emmas och min senaste konversation kom upp på skärmen.
’vi måste snacka, mötas i stan över en fika?’ Skulle jag? Hon kanske borde få förklara sig. Men det var fan inte okej det hon gjorde. Åh vad ska jag göra!?%(¤#!
”Jag sticker med killarna till studion om en kvart, messa om du vill möta upp oss eller något.” Oj, jag hade helt glömt att Ogge stod där. ”Najs keps du har där.” Hans huvud nickade till åt en obeykeps som låg högst upp i klädhögen i väskan. Han blåste upp kinderna och lutade sig mot dörrkarmen. Lika snabbt som han hade dykt upp försvann han ut ur mitt rum.
’wayne’s på kungsg. om 20?’ Jag lade ifrån mig mobilen och packade in kläderna i min nya garderob.
’dvd, ses där’ Med min ena hand drog jag igenom mitt nästan sönderfärgade röda hår och drog sedan upp en cigg. Ända sedan jag hade flyttat till Stockholm hade allt gått utför. Största faktorn var nog fel umgängeskrets. Ciggen förde jag närmare munnen och insöp ett bloss. Även fast jag hade rökt många gånger nu, kittlades det lika mycket i halsen som första gången, minus alla hostningar. Sedan ännu ett bloss. Suget efter en cigg minskades direkt och jag började slappna av i hela kroppen. Jag halade upp mobilen och kollade på klockan, 11.24. Jag skulle träffa Celine om bara tio minuter. Med rappa steg satte jag fart mot Wayne’s och satte mig vid ett bord och inväntade att hon skulle komma.
Celines p.o.v
Okej, höger nu. Nej vänta, helvete, vänster var det ju. Jag backade tillbaka och kollade ner mot kartan på mobilen. Vänster, sedan rakt fram. Jag måste ha sett ut som en yr höna.
Tillslut kunde jag skymta Wayne’s bakom hörnet och såg en rödhårig tjej sitta med mobilen i handen. Hon satte med ena benet över det andra och skakade smått på benet. Jag var helt säker på att det var Emma. Hon tittade upp från sin mobil och fick syn på mig.
”Hej!” Hon sken upp och satte sig tillrätta på stolen.
”Heej..” Jag fick syn på hennes cigg. Vill hon dö eller. Hon såg att jag kollade på hennes cigg och hon tryckte direkt ner den i en askkopp. Fuck henne. Jag kollade bort ifrån henne mot det håller jag kom ifrån. Jag kunde ju bara gå härifrån om jag ville, ingen tvingade mig att stanna liksom.
”Innan du går, snälla låt mig förklara.” Hon suckade som att hon visste att hon hade ställt till sig det för henne. Jag drog ut stolen och satte på mig halva stolen för att visa att jag inte tänkte stanna länge. ”När jag flyttade hit, träffade jag några tjejer. De var annorlunda, stod ut från mängden. Inte som de där fjantarna som bara bär victorias secret hela tiden och tog bilder på sig själva hela tiden. De introducerade mig inför deras gäng, jag kände mig utvald.” Hon tog en paus. ”Jag visste inte om att de höll på med droger när jag joinade, jag svär. Men jag ville inte lämna dom, nu när jag äntligen hade fått vänner. Så slog grupptycket till. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag fick panik. Jag var så jävla skraj att bli ensam.” Jag blundade en stund och suckade högt.
”Fan ta dig.” Tårarna var nära nu. ”Jag trodde vi skulle hålla ihop i vått och torrt. Jag tog ett fucking slag för dig, och du är fortfarande med ditt jävla knarkgäng.” Varför gick jag hit, sämsta idén jag har kommit på sedan jag kom till Stockholm. Jag bara stirrade på henne. Hon skakade och några tårar föll ner från hennes kinder.
”J-jag är så ledsen.” Jag har förlorat min bästa vän. Vi var så olika, för olika. "Men vafan skulle jag göra?! Jag är fast."
Jag ställde mig upp och gick åt det hållet jag kom ifrån. Och jag har ingen jävla aning om vart jag skulle.
Jag plockade upp min mobil och slår in Ogges nummer. Det gick tre toner innan han svarar.
”Tjena!”
”Oscar, kan du möta upp mig.” Det brast för mig. Jag kunde inte hålla gråten inne längre. Hela min kropp skakade.
”Är du okej? Vart är du?” Oroligheten i Ogges röst steg och det enda som kom ut ur mig var snyftningar. Shit vad jag kände mig fånig.
”Ingen jävla aning. Någon stans vid kungsgatan.” Med tårar i ögonen kollade jag runt för att hitta någon ledtråd vart jag kunde vara, utan framgång.
”Jag kommer direkt.”
”Vänta Oscar, lägg inte—”
Klick. Han lade på.
lucky ones - kapitel 12
Publicerat den
”Ohmygod…” Jag tog upp kudden och kramade om den hårt. Yolo. Jag backade långsamt upp mot ryggstödet och stötte i ett ben. Herregud. Det är någon bakom mig. Jag kommer dö nu. Rest in peace Celine, 14 år. Jag blundade och vred på huvudet. Långsamt öppnade jag ögonen. Det var Felix. Jaha. Då var det ju inte så farligt.
”AAHHHH!!!” Ogge skrek till och flyttade sig närmare mig. Jag började småskratta och kollade efter Felix reaktion. Han skrattade också åt Ogge. Hans skratt var så gulligt.
”Fegisar.” suckade Omar och vände sedan tillbaka blicken till tvskärmen.
Felix p.o.v
Jag såg hur Omar suckade och sedan skakade på huvudet.
”Det går ju inte att kolla på skräckfilm med er, ni skriker ju så mycket att man inte hör vad de säger.” mumlade han och kollade irriterat på oss. Celine hoppade till och kröp nästan omärkbart upp mot mig och Ogge.
”Ih!!” Hon flämtade till och drog upp benen. Ogge som satt på andra sidan tog tag i hennes arm och kramade om den hårt. Hastigt släcktes rummet ner och tvn stängdes av.
”Okej det här blev lite creepy!” Celine kramade kudden hårt framför mig och såg helt förskräckt ut. Jag såg min chans och lutade mig fram för att krama henne snett bakifrån. Hon gjorde inget motstånd så jag höll kvar armarna runt om henne och placerade min haka på hennes huvud. Hon kollade upp mot mig, och hon log faktiskt lite. Min puls ökade direkt och jag kände hur cheesy mitt leende var.
”Lugn, strömmen har bara gått.” sade Oscar och försökte lugna ner oss. Han gick ut i köket rotade i några lådor och kom tillbaka med handfull stearinljus och en tändare.
”Lite mysigt ska vi väl ändå ha?” Han drog en tändsticka och tände ljusen.
”Vad ska vi göra nu då?” Omar hade hasat sig ner på golvet och låg på magen. ”Sanning eller konka?” Han försökte vifta på ögonen men det såg mer ut som om han hade fått ett bi i ögat.
”Brukade man inte leka det i typ fyran på rasterna?” Celine hade en poäng där. Jag höll fortfarande kvar runt omkring hennes midja. Hon kanske inte alls hatade mig.
”Så du kör hellre anden i glaset?” Hennes blick stelnade till och hon sträckte på ryggen.
”Sanning eller konka blir bra!” svarade hon direkt med ett stelt leende.
”Tänkte väl det.” Omar hoppade upp i soffan och satte sig till rätta. ”Jag börjar.” sade han och flinade. ”Celine, sanning eller konka?”
”Sanning.” Hon vred på sig och inväntade Omars fråga.
Celines p.o.v
Snett bakom mig satt Felix och kramade mig. Åh jag dör. Varför är han så söt?
”Första kyss? Tell us about it!” Omar flinade mot mig i ljuset från stearinljusen.
”Eh, Sebbe, förra året på ett fotbollsläger.” Jag kände hur greppet runtomkring mig blev lösare. Varför var Omar tvungen att ställa den frågan? Eller varför kunde inte jag helt enkelt bara ha ljugit och sagt något annat namn. Fast vi var ju ändå inte tillsammans så whatever.
”Är inte det han som vi träffade på bryggan?” frågade Oscar. Jag nickade till svar.
Jag tänkte noga igenom mitt val vem jag skulle välja. Min blick landade tillslut på Ogge.
”Vad tyckte du om att jag skulle flytta in här?”
”To be honest, så trodde jag att du skulle vara en riktig fjortis och att jag knappt skulle förstå din dialekt.” Han tog en paus för att se min reaktion. ”Men det gick ju bra!”
Jag skrattade till lite stelt och log brett. Skönt att han inte tyckte jag var en fjortis i alla fall.
”Okej, Felix!” Ogge flinade mot honom. ”Sanning eller konka?” Han släppte taget om min midja helt och öppnade munnen för att svara.
”Jag är väl lite anti-mainstream och väljer konka.”
”Okej, ge mig din telefon.” svarade Ogge. Felix halade upp sin mobil och kastade den åt Ogge, som fångade den galant. Han låste upp hans iPhone och klickade sig in på hans twitter. Jag lutade mig fram över hans axel och såg att han klickade sig in på ’skriv en ny tweet’.
’Jag gillar tjejer som har svanhattar hih<3’
”Men vad lam du är.” fnyste jag fram och puttade till honom löst. Jag började känna mig bekväm med killarna, för det där bara flög ut ur min mun. Mobilens ljusstyrka lyste upp i hans ansikte och han fnös till. Ljuset hade ännu inte kommit tillbaka och det var lika mörkt i lägenheten. Ärligt talat var det ganska mysigt när vi satt här i mörkret med tända ljus.
”Vi kanske borde se om vi kan göra något åt strömavbrottet? Typ om vi skulle kunna hitta ett proppskåp?” föreslog Oscar, nästan som om han hade läst mina tankar. Creepy.
”Ingen idé, proppskåpet sitter nere i källaren och farsan har alla sina gamla möbler där.” förklarade Ogge.
”Vi kan väl fortsätta kolla på film, fast på datorn?” Jag tog en paus och mötte sedan fyra stirrande blickar.
”Aldrig hört talas om Swefilmer eller Dreamfilm?” Oscar och Omar skakade på huvudena. ”Project free tv? Cucirca?” Omar rynkade på pannan och skakade långsamt på huvudet. Shit. Visst, det kanske uppträdde mycket, men what. På lätta fötter tassade jag upp till övervåningen och öppnade dörren till mitt rum. Jag ögnade igenom rummet och fann min laptop liggandes på golvet bredvid sängen. Den var halvt täckt av en svart sweater som hängde ner på kanten av sängen. Jag tog upp datorn och gick ner till nedervåningen.
”Vad vi än ser på, så bangar jag The grudge nu!” sade Ogge. Jag och Felix bara nickade medhållande. Aldrig mer skräckfilm, usch.
”Fegisar.” mumlade Omar. Jag placerade datorn på glasbordet och loggade in på mitt konto på datorn. Till vänster om mig studerade Felix noga när jag slog in lösenordet.
”Men vad lam du är, celine123?” Jag hostade lite generat men behöll min blick mot datorskärmen. Snabbt skrev jag in swefilmer.com och sidan laddades framför oss.
”Baksmällan 1?” föreslog jag. Oscar nickade till svar.
”Gärna!” Jag förde datorpilen mot sökrutan och skrev in ett B. Längre hann jag inte innan två popup-sidor poppade upp på skärmen. Åh, alla dessa popups, vad jag hatar de. Jag klickade ner dom och skrev in resten av Baksmällan.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
jättejättejätte ledsen att det inte kom upp något igår, men det åskade nästan hela tiden, så kunde inte vara på datorn::((:( meeen jag är hemma nu, så uppdateringen kommer bli någonlunda iallafall! krammm
Italien
Publicerat den
Jag är just nu i Italien och kommer hem nästa vecka, så updaten kommer gå tillbaka till det normala då! Puuuusss
lucky ones - kapitel 11
Publicerat den
Jag borde inte ha gjort det här. Jag klarar det inte. Varför så feg Celine, varför?!
”Ehm, om det där i vattnet --.”
”Låt oss bara glömma det, okej?” Han kollade tillbaka mot mig och bet sig i läppen. Jaha. Det gick ju enklare än vad jag trodde. Tror jag. Eller menade han precis att han inte gillade mig och det som hänt bara hade hänt utan anledning?
~
Jag ångrar genast det jag precis sade. Jag ville inte bara glömma det. Jag kunde inte.Några smala hårslingor letade sig ner i hennes ansikte. Jag kom på mig själv att jag stirrade på henne och kollade snabbt bort och bet mig i läppen. Hon stod fortfarande kvar där, helt orörlig.
”Jaha.” suckade hon. ”Låt oss börja om helt från början?” Med sin vänstra hand drog hon handen genom håret.
”Visst.” svarade jag snabbt och nickade till lätt. Molnen hade börjat dragit ihop sig och blivit riktigt mörka nu.
”Ey hörni, vi kanske borde sticka?” Omar pekade upp mot de mörka molnen. ”Det ser ut att börja regna när som helst.” Precis när han sagt det kände jag små droppar på min rygg.
”Det har redan börjat, vi går mot Enis och sticker hem till oss sedan.” sade Ogge och vi började gå mot Oscars håll.
Celines p.o.v
”Så vad ska vi äta då?”
Vi satt på golvet i hallen och snörade av oss skorna.
”Hm, jag vet inte, jag är inte så hungrig längre faktiskt.” svarade Ogge.
Felix plockade upp alla handdukar, som för någon sekund sedan hade legat i en stor hög på golvet, och hängde ut de på terrasen.
Omar drog sin ena hand igenom sitt hår.
”Vi kan väl kolla på en film innan vi äter?” föreslog Omar. ”En skräckis passar nu när det är stormar ute!” Han slog ihop händerna och tassade in i vardagsrummet utan att vänta på någons svar.
”Skräckis?!” Jag såg förmodligen helt skräckslagen, för det var precis det jag var.
”Chillaaa, vi finns ju.” Ogge kom bakifrån och kramade mig hårt. Han styrde in mig i vardagsrummet och puttade ner mig i soffan. Jag hörde Felix och Oscar skramla inne i köket. Ärligt talat lät som om det var tredje världskriget där inne.
”Voila, nästan lika gott som godis!” Felix kom invandrandes med en handduk över armen och en glasskål i handen och Oscar gick bakom. I skålen låg det morötter.
”Mums.” skrattade jag. Ogge högg in direkt och jag tror inte jag hade sett någon äta morot efter morot lika snabbt som han gjorde. Jag satte mig till rätta med en kudde i knäet bredvid Ogge. I ögonvrån såg jag Felix glida ner snett bakom mig. Mitt hjärta gjorde tusen volter. Åhgud. Sluta nu Celine. Det är bara en liten crush du har. Han gillar inte ens dig, det var ju det han menade.
”Vilken film vill ni se?” frågade Omar och rabblade upp några filmer.
”Mean girls!” utbrast jag och log brett.
Omar skrattade till.
”Hahah, dröm på.” Han kollade ner mot filmerna han hade lagt framför sig. ”Okej, vi tar The Grudge. Någon måste ju kunna trösta er sedan efter.” Han tog upp händerna mot ögonen och låtsades gråta.
”Som om.” Felix skrattade till bakom mig och jag kände hans ben snudda min rygg. Calme toi nu Celine.
Omar satte igång filmen och hoppade sedan upp i soffan bredvid Ocsar.
”Ohmygod…” Jag tog upp kudden och kramade om den hårt. Yolo. Jag backade långsamt upp mot ryggstödet och stötte i ett ben. Herregud. Det är någon bakom mig. Jag kommer dö nu. Rest in peace Celine, 14 år. Jag blundade och vred på huvudet. Långsamt öppnade jag ögonen. Det var Felix. Jaha. Då var det ju inte så farligt.
”AAHHHH!!!” Ogge skrek till och flyttade sig närmare mig. Jag började småskratta och kollade efter Felix reaktion. Han skrattade också åt Ogge. Hans skratt var så gulligt.
”Fegisar.” suckade Omar och vände sedan tillbaka blicken till tvskärmen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ojsan lite franska nu, calme toi = lugna ner dig :D pussssss
lucky ones - kapitel 10
Publicerat den
”Ehm jo, det här är min bror Ogge.” svarade hon och pekade mot honom. ”Och de här är hans bandpolare.” fortsatte hon.
”Band, wow.” Han nickade imponerat men jag slog vad om att han inte alls ens brydde sig. Oscar tittade medlidande på mig och jag hävde mig skamset upp på bryggan.
”Jag tror jag drar till kiosken och köper en korv eller två, någon som hänger på?” Omar ställde sig upp och plockade fram pengar.
”Jag joinar.” svarade jag snabbt och tog fram en femtiolapp. Jag orkade inte se på när Celine stod och gosade med den där Sebbe. Han skulle inte få vinna henne så lätt, fan heller. Vänta bara.
Celines p.o.v
”Jag kommer efter strax!” ropade jag efter dom. Jag såg hur besviken Felix blev. Han hade sagt att jag var så fin, och jag gillar ju honom. Ärligt talat var han riktigt snygg. Varför hade jag dragit mig ur?
”Heej du, kan jag få ditt nummer?” Sebbe kisade mot mig och log halvt.
”Visst.” Jag tog emot hans mobil och skrev in mitt nummer. ”Sådär. Jag måste nog gå nu.” Jag böjde mig ner och plockade upp pengar ur mina shorts.
”Ah, gå till din kille nu, han verkade upprörd över något. Vi kanske kan höras någon gång!” Han drog av sig sin tröja och ett tydligt sexpack visades. Jäklar vilken snygg mage.
”Ehm, han är inte--” Längre hann jag inte innan han hade dykt i vattnet och inte alls lyssnade på mig längre. ”Skitsamma.”
Min blick vändes ner mot Ogge och Oscar.
”Kommer ni också?” frågade jag.
Oscar satt bredvid en blond tjej och snackade.
”Ojoj, haff!” Ogge puttade till honom och småskrattade. ”Jag kommer med dig.” Han ställde sig upp och plockade fram lite pengar.
Min mobil vibrerade i min hand och jag kollade snabbt vem jag hade fått sms av. Emma. Jag orkade verkligen inte med henne just nu. Jag släckte ner skärmen igen och log stelt mot Ogge.
”Ehm, vi träffades på ett fotbollsläger förut.” Jag tog en paus och tänkte igenom hur mycket jag borde berätta. ”Och vi var typ på g, men efter lägret hördes vi inte mer.” Sådär. Det lät lagom.
Han hostade till och sparkade i sanden.
”Inget på gång nu alltså? Du borde verkligen snacka med Felix om du gillar honom...” Vänta nu, hade alla sett? Fint. Jättefint.
”OHMYGOD! DET ÄR OGGE FRÅN THE FOOO!” skrek flera tjejer bakom oss. Inte igen?! Jag suckade och kollade trött mot honom och han skrattade åt min reaktion.
”Kan vi ta en bild med dig?” En blond tjej började snyfta och jag insåg att hon skulle börja storböla vilken sekund som helst.
”Självklart!” Han lade armen runt om tjejerna och log mot kameran. ”Sådärja.”
Jag såg i ögonvrån att Omar och Felix kom vandrandes mot vårt håll. Mitt hjärta dunkade hårt. Skulle jag förklara för Felix nu eller skulle jag vänta?
”Nu har du din chans.” mumlade Ogge och gick sedan och förbi mig. Två händer lades på mina axlar och jag vände mig snabbt om för att kolla vem det var. Omar.
”Tjenare!” Han log och jag kunde inte låta bli att le åt hans gulliga leende. ”Kiosken hade stängt, så det är ingen idé att ni går dit.” informerade han oss. Jag sneglade mot Felix håll och såg att han redan stirrade på mig. Sakta gled jag mig ur Omars grepp om mina axlar och gick fram mot honom. Jag var tvungen att prata med honom, annars skulle jag inte få en blund i natt.
”Heej.” Jag kollade honom djupt i ögonen.
”Hejsan.” svarade han och kollade ut mot horisonten.
Jag borde inte ha gjort det här. Jag klarar det inte. Varför så feg Celine, varför?!
”Ehm, om det där i vattnet --.”
”Låt oss bara glömma det, okej?” Han kollade tillbaka mot mig och bet sig i läppen. Jaha. Det gick ju enklare än vad jag trodde. Tror jag. Eller menade han precis att han inte gillade mig och det som hänt bara hade hänt utan anledning?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
vill bara säga tack så sjukt mycket för alla fina kommentarer hihi, och att ni ens läser min blogg! puss
lucky ones - kapitel 9
Publicerat den
”Här har du.” Jag räckte fram laddaren till henne och hon sade tack. Datorn återtog min uppmärksamhet och jag loggade in på spotify. Jag klickade mig in på en spellista och satte igång en låt.
”Åh, jag älskar den här!” Celine studsade in i mitt rum och började sjunga. ”Feeling my way through the darkness, guided by a beating heart.” Sjöng hon med och gjorde dramatiska gester med sina händer. Jäklar. Hon sjöng riktigt bra.
”Herregud, du sjunger skitbra!” Jag bara stirrade.
”Driver du med mig eller?” Hon skrattade och studsade sedan ut ur mitt rum.
”Vi sticker till bryggan runt elva imorgon!” skrek jag till henne och hon skrek tillbaka.
”Okej!”
Nästa morgon vaknade jag av att det skramlade nere i köket. Jag drog på mig ett par turkosa badbyxor och en vit t-shirt och vandrade ner för trappan.
”God morgon sömntuta!” utbrast Celine. Hon bara strålade av glädje. Hon stod och rotade i besticklådan och hade bara på sig en vit oversize t-shirt och svarta träningsbyxor. Jag gnuggade ögonen. Vad var klockan ens?
”Värst vad du var morgonpigg.” mumlade jag sömningt.
”Driver du med mig? Klockan är kvart i elva” Hon började skratta åt mig samtidigt som hon bredde på smör på en rostad macka. Jag öppnade kylskåpet och tog fram apelsinjuicen och hällde upp det i ett glas.
”Jag går upp och byter om, jag kommer ner strax.” sade hon och försvann upp på övervåningen.
Plötsligt ringde det på dörren och jag var snabbt framme vid dörren. Jag möttes av Felix strålande leende och bakom honom stod Enestad och Omar.
”Tjenaa!” Jag makade på mig så att de skulle få space att komma in. En tung duns hördes från övervåningen.
”Helvete!”
”Det… Det var min syrra.” Jag pekade uppåt mot övervåningen och mötte Omars förvånade blick.
”Va? Har du en syrra? Är hon snygg?!” Jag suckade och tog en klunk av min juice.
”Styvsyster.” fyllde jag i. I ögonvrån kunde jag se Celine studsa ner från trappan med en handduk i famnen.
”När ska vi sticka?” Hon kollade mot vårat håll och öppnade förvånat munnen.
Felix p.o.v
”Celine?” utbrast jag förvånat. ”Mår du bättre?” Jag trodde seriöst att jag aldrig skulle se henne. Hon stod bara några meter ifrån mig i ett par ljusa shorts och ett vitt linne. Det här kändes så ironiskt. Den snygga tjejen på tåget, var Ogges styvsyster. Han skulle säkert lacka ur om jag stötte på henne. Men hon var så snygg, och jag ville så gärna ha henne. Sansa dig nu, Felix. Jag är Felix Sandman, jag har alltid fått tjejer på fall.
”Ehm, jo det är bättre.” svarade hon och log stelt mot oss.
”Vänta nu, känner ni redan varandra?” Ogge kollade på oss förvånat.
”Skulle man nog kunna säga, vi satt bredvid varandra på tåget.” svarade Omar och slängde sin handduk över axeln.
”Hallå, är det någon som fortfarandra kommer ihåg att vi skulle bada idag eller?” Enestad suckade. ”Kom igen nu, vi sticker.” fortsatte han och gick ut genom dörren. Celine skyndade sig efter Oscar och jag var tätt efter. Hon gick framför mig bredvid Oscar och snackade. Kom igen nu Felix. Våga lite här i livet. Gå ifatt henne. Som en gest från gud, stannar Oscar upp och böjer sig ner för att knyta skorna. Jag såg min chans. På snabba fötter joggade jag fram till Celine.
”Hejsan.” Jag kisade mot solen och kollade sedan mot henne. Min hand snuddade hennes och det kändes som att mitt hjärta skulle sprängas. Var en man nu. Hon tittade förvånat mot mig.
”Heej.” svarade hon osäkert. Jag ville så gärna lägga armen runt omkring henne, men jag visste inte hur hon skulle reagera. Förtvivlat försökte jag komma på något så att det inte skulle bli så tyst. Vilket det redan var.
”Är du sugen på att bada?”
”Ja, haha, självklart!” Hon blev genast lite mer avslappnad. Omar dök upp på hennes högra sida.
”Sisten i är en rutten fisk!” skrek han och sprang ut mot bryggan. Jag sprang tätt efter honom och sneglade bakåt. Celine var några meter bakom mig, och Ogge och Oscar låg jämnt, sist. Jag slet av mig tröjan och hoppade i. Det kalla vattnet omfamnade min kropp och jag huttrade till.
”Herrejävlar, det är bara 17 grader!” ropade Celine som hade simmat fram till termometern.
Det var ganska fullt på bryggan. Tre stycken tjejer solade på bryggan en bit bort, och ett gammalt par satt i en båt och fikade. Bryggan knarrade till. Några killar i vår ålder klev på bryggan och satte sig sedan ner en bit ifrån stället där vi hade slängt våra saker. Jag simmade fram mot Celine och hon började skvätta vatten mot mig.
”Eey! Nu du!” Jag skvätte tillbaka och höll sedan handen för ansiktet och simmade till henne. Jag tog ett stadigt grepp om hennes midja och mitt hjärta bultade i 180. Hon började skratta och försökte slingra sig ur mitt grepp, men misslyckades. Jag började fånigt skratta åt hennes misslyckade försök och lyfte upp henne. Med en lätt ansträngning tog jag sats och slängde iväg henne mot djupare vatten. Efter några sekunder stack hennes huvud upp. Hon drog handen genom håret och dök sedan ner igen. Jag kollade snett över axeln och såg att både Omar och Oscar hade klivit upp på bryggan och lagt sig på handdukarna. Ogge hävde sig upp på bryggan och plockade upp sin handduk. Helt tvärt lyftes jag upp och föll framåt i vattnet. Hon hade simmat under mina ben, sedan hade hon ställt sig upp så att jag hade vält över. Det var tyst under ytan. Det enda som hördes var vattnet som slog i mot bryggan. Luften började ta slut, så jag flöt tillslut upp till ytan och rufsade om mitt hår. Hon simmade fram till mig och slog benen runt om min midja och jag drog henne mot mig. Jag kände att de andra killarna stirrade mig i nacken, men jag brydde mig inte om dom. Långsamt lutade jag mig fram så att våra läppar bara var några millimeter ifrån varandra. Jag kollade djupt in i hennes ögon. Det kändes verkligen cheesy, men jag skulle kunna drunkna i dom.
”Du är så jävla fin.” Hon öppnade munnen för att svara men avbröts.
”Hey! Är det du Celine?” En lång brunhårig solbränd kille stod på bryggan med ett par Rayban i handen. Förvånat kollade hon upp och kisade mot killen. Hon kollade sedan snabbt mot mig utan att möta min blick.
”Förlåt mig.” Hon slingrade sig ur mitt grepp och hävde sig upp på bryggan.Vad fan hade precis hänt?
”Det var längesedan, wow! Vad snygg du har blivit!” Han gick fram och kramade henne utan att bry sig om att han själv blev dyngsur.
”Ja hahah, tack.” Jag såg på hur länge de kramades. Hårt. Det stack till inom mig. Det var så nära att jag skulle ha kysst henne. Att jag kanske skulle kunnat ha en chans på henne. Vem var han ens? Hennes kille?
”Så vad gör du här i Stockholm?” Han släppte taget och kollade runt. Hans blick landade på mig.
”Ehm jo, det här är min bror Ogge.” svarade hon och pekade mot honom. ”Och de här är hans bandpolare.” fortsatte hon.
”Band, wow.” Han nickade imponerat men jag slog vad om att han inte alls ens brydde sig. Oscar tittade medlidande på mig och jag hävde mig skamset upp på bryggan.
”Jag tror jag drar till kiosken och köper en korv eller två, någon som hänger på?” Omar ställde sig upp och plockade fram pengar.
”Jag joinar.” svarade jag snabbt och tog fram en femtiolapp. Jag orkade inte se på när Celine stod och gosade med den där Sebbe. Han skulle inte få vinna henne så lätt, fan heller. Vänta bara.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
gooomooorrn people
lucky ones - kapitel 8
Publicerat den
”Ehm, hej, välkommen” sade han och kollade runt i mitt rum. ”Jag heter Oscar.” Han hade nu gått fram till mig och stäckte fram handen.
”Tack.” Jag svalde. Långt inne i mitt huvud lät en bekant klocka. Jag kände igen honom, men jag kom inte på varifrån. ”Celine.” Jag sträckte fram handen och log. Han verkade ganska schyst, den här sommaren kanske inte skulle bli så tråkig som jag förväntade mig.
~
Ogges p.o.v
Hon bara satt där och stirrade på mig. Hon verkade schyst, faktiskt. Så hemsk skulle det nog inte bli i sommar.
”Ska vi gå ner och äta?” föreslog jag och slog ihop händerna. Hon nickade till svar.
”Jag är ashungrig!” utbrast hon och vi kilade ner för trapporna.
”Vad händer imorgon då?” frågade Rufus. Jag lassade på köttfärs på tacobrödet.
”Jag och killarna ska ner till bryggan.” svarade jag samtidigt som jag hällde på taco sås och ost.
”Du då Celine, har du något planerat?” Hade pappa glömt att hon precis hade kommit hit och inte kände någon?
”Ehm, nej.” Det kändes som om hon tänkte samma sak som mig.
”Hon kan hänga med oss, om du vill alltså.” föreslog jag. Vi skulle ju ändå tillbringa sommaren tillsammans, så varför inte börja redan imorgon?
”Det låter super!” utbrast Malin, Celines mamma. ”Min mamma (Celines mormor alltså hehe) behöver hjälp ute i stugan, så jag kommer stanna där under hela veckan, och Rufus börjar ju jobba imorgon, så ni kommer att vara hemma ensamma för det mesta.” fortsatte hon. Jag sneglade mot Celine. Hon var fin. Hennes fräknar bredde ut sig på hennes näsa och hennes blonda vågiga hår ramade fint in hennes ansikte. Hon öppnade munnen och tog en stor tugga av sin taco. Hon märkte att jag kollade på henne, och log mot mig. Jag kände på mig att det här skulle bli en bästa sommaren på länge.
När vi ätit klart gick jag upp på mitt rum och satte mig vid datorn. Jag plockade upp mobilen och bestämde mig för att smsa Felix.
’Är ni i Stockholm nu? Förresten, kan min syrra hänga med till bryggan imorrn?’
Jag gick in på spotify under tiden jag väntade på han svar.
’Yes! Vi kom med fyra-tåget;-)))) vänta nu va? Har du en syrra? Hur kan jag ha missat det?! Dagen har varit helt cray cray, oscar slog till någon snubbe’
Vänta nu, va? Varför skulle Oscar ha slagit till någon? Jag fattade verkligen ingenting just nu.
’Hon är min styvsyrra, varför slog Oscar någon? Jag klickade sedan på sänd. Det knackade på dörren och den öppnades långsamt.
”Hej.” Det var Celine.
”Heej”, svarade jag snabbt.
Hon kollade runt i mitt rum och sedan mot mig.
”Ehm, har du en iPhone laddare? Jag råkade klämma min i dörren.” Hon höll upp en laddare som var delad i två delar. Jag började småskratta och plockade fram min laddare.
”Här har du.” Jag räckte fram laddaren till henne och hon sade tack. Datorn återtog min uppmärksamhet och jag loggade in på spotify. Jag klickade mig in på en spellista och satte igång en låt.
”Åh, jag älskar den här!” Celine studsade in i mitt rum och började sjunga. ”Feeling my way through the darkness, guided by a beating heart.” Sjöng hon med och gjorde dramatiska gester med sina händer. Jäklar. Hon sjöng riktigt bra.
”Herregud, du sjunger skitbra!” Jag bara stirrade.
”Driver du med mig eller?” Hon skrattade och studsade sedan ut ur mitt rum.
”Vi sticker till bryggan runt elva imorgon!” skrek jag till henne och hon skrek tillbaka.
”Okej!”
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
sämst hahah men jaja puss
lucky ones - kapitel 7
Publicerat den
”Hej gumman, vart är du? Jag kan inte se dig.”
Jag försökte förtvivlat komma på något bra att säga.
”Jag gick till pressbyrån och köpte lite godis, men jag kommer om 2 sekunder.” Jag sänkte mobilen från örat och lade ner den i byxfickan.
”Tack.” Jag log mot deras håll. ”Tack för allt.”
”Inga problem, allt för vår tågkompis!” sade Oscar och alla andra skrattade till.
Jag tog mina väskor och gick snabbt till bilen. Det högg till då och då i magen, men jag gjorde allt för att dölja det.
~
Jag såg henne stå och vinka bredvid sin röda Volvo. Jag kände knappt igen henne, senast jag hade sett henne var när jag var liten, innan pappa och mamma separerade.
”Hej hjärtat! Hur gick tågresan?” Hon sträckte sig efter mig och kramade om mig hårt. Det högg till i magen, men jag försökte att inte låtsas om det.
”Bara bra, inga förseningar alls.” svarade jag samtidigt som hon lassade in min resväska i bagageutrymmet. Jag hoppade in i främre sätet bredvid henne och hon startade bilen.
”Så, vad har hänt sedan senast då?” frågade jag. Jag anade att jag inte skulle få höra mer än att hon hade fått en befordran, eller som att hon hade köpt ett nytt hus sedan vi hade flyttat ut.
”Jo, jag har typ träffat en person.” Hon kollade snett mot mig. ”Han heter Rufus, och vi har varit tillsammans i 1 år nu.” Jag kollade storögt på henne. ”Jag ville berätta det innan, men jag glömde helt bort det!” Hon svängde in på en liten gata med flera färgglada villor. ”Och han har en son. Oscar heter han, och han är jätte gullig! Ni kommer att komma överrens, jag lovar!” Jag suckade. Det här skulle ju varit vår sommar tillsammans. Hon svängde upp på en tomt med en gul villa.
”Så det är här du bor nu.” konstaterade jag. Hon nickade till svar.
”Så snälla, snälla du, kom överrens med Oscar.” Hon kollade mot mig med hundvalpsögon.
”Okej då, jag gör mitt bästa.”
En lång brunhårig man kom ut genom den vita dörren.
”Hej! Välkommen hem!” ropade han och gick fram till oss. ”Ska jag hjälpa dig med väskan?” Han nickade mot väskan.
”Nej tack, det går bra.” Jag tog ett stadigt grepp om den och gick sedan mot dörren. Båda mina händer var fulla av väskor. Med min armbåge försökte jag få upp dörrhandtaget, utan något resultat. Jag hörde springande fotsteg bakom mig och jag kollade över axeln.
”Den kan jag hjälpa dig med i alla fall.” Rufus öppnade dörren och jag klev in över trösken. ”Känn dig som hemma!” Jag möttes av en stark tacolukt. Åh vad jag var hungrig. Jag hade ju inte ätit något sedan vid tio, vilket var min frukost. Jag ställde ner resväskan på golvet och snörade av mig skorna.
”Just det, ditt rum är upp för trappan till vänster.” ropade mamma från köket.
”Uppför trappan till vänster”, mumlade jag tyst för mig själv för att inte gå fel. Jag tog resväskan i vänster hand och axelremsväskan i den andra. Med tunga steg gick jag uppför trappan och sedan in i mitt rum. Rummet var stort och hade vita väggar. En IKEA säng stod i ett hörn längst in med ett rött överkast. Jag satte ner väskan på golvet och sjönk ner på sängen. Äntligen kunde jag slappna av. Helt plötsligt knackade det på dörren. En kille med en blandning av brunt och mörkblondt hår och en snapback kom in i mitt rum. Vad var grejen med alla snapbacks?
”Ehm, hej, välkommen” sade han och kollade runt i mitt rum. ”Jag heter Oscar.” Han hade nu gått fram till mig och stäckte fram handen.
”Tack.” Jag svalde. Långt inne i mitt huvud lät en bekant klocka. Jag kände igen honom, men jag kom inte på varifrån. ”Celine.” Jag sträckte fram handen och log. Han verkade ganska schyst, den här sommaren kanske inte skulle bli så tråkig som jag förväntade mig.
lucky ones - kapitel 6
Publicerat den
”Drogerna.” mumlade han. Fan. Det kunde inte vara sant. Hur fan kan hon göra såhär? Idiot. Varför stod jag ens här och försvarade henne? Hon mötte inte ens upp mig på perrongen. Jag fnyste till och kollade sedan bakåt mot henne. Hon kollad skamset mot mig.
”Driver du med mig?!” Jag vände ryggen åt snubben och kollade tomt in i hennes ögon. Det rann ner tårar på hennes kinder och hon började snyfta. Jag tänkte inte tycka synd om henne. Fan heller.
”Så hur blir det med betalningen?”
Felix p.o.v
”Bussen går vid 16.07, så vi borde nog gå ut till busshållplatsen nu.” informerade Oscar oss.
Jag tog min väska och hängde upp den på min axel och vi gick ut genom svängdörrarna.
”Så, vart ska vi nu då? Det är ni som känner Stockholm bäst, så ni får visa vägen!” sa Omar. Jag småskrattade.
”Hah, okej vänta lite, ska bara kolla var klockan är.” Jag halade upp min mobil. 16.02.
”Så, vart ska vi?!” Omar kollade förväntansfullt mot mig och jag kollade mig omkring.
”Busshållsplatsen ligger…” Längre hann jag inte innan min blick fastnade några meter ifrån busskuren. En svartklädd man höjde sin knytnäve mot en lite kortare tjej. Omar följde min blick och jag sneglade mot honom. Han rynkade på pannan, och var på väg att säga något men stängde sedan sin mun igen.
”Är inte det hon från tåget? Celine?” frågade Omar osäkert. Jag kisade med ögonen för att kunna se hennes ansikte bättre. Mannen tog sats och slog till henne rakt i magen och hon vek sig. Varför ingrep ingen?! Någon måste ju ha sett slaget.
Celines p.o.v
Slaget hade träffat rakt i magen. Det gjorde så ont, så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.
”Betalar du?” Han spottade fram orden. Varför gjorde inte Emma något? Jag sneglade bakåt, men hon var till min förvåning borta. Varför lämnade hon mig bara såhär? Helt plötsligt hör jag mannen kvida till, och jag kikar upp. Han backar med händerna om magen och föll ner på marken.
Jag känner två armar ta tag i mig och drar mig åt sidan.
Felix ansikte dök upp framför mig och jag kollade mig förvirrat omkring och såg Oscar stå och blåsa på sin knytnäve.
”Är du okej?” Han kollade mig i ögonen och lade handen på min axel. Jag kunde se att han var orolig, även fast han inte ens kände mig.
”Jag antar det, jag är ju vid liv.” svarade jag. Felix hoppade upp benen och stäckte fram sin hand. Jag tog tag i hans hand och hävde mig upp. Det sved till i magen.
”Ska vi ringa polisen?!” frågade Omar uppskärrat. Jag tänkte efter. Skulle vi ringa till polisen skulle de undra varför Oscar hade slagit mannen, varför han ens slagit mig, och även om jag för tillfället rent utav hatade Emma, så ville jag inte få henne i trubbel.
”Nej… De kommer undra varför du slog honom ju.” svarade jag och nickade åt Oscars håll.
”Varför slog han ens dig?!” Felix såg riktigt orolig ut. Allt gick snabbt i mitt huvud. Skulle jag säga?
”Eh, jag är inte riktigt säker, men han är en droglangare, och…” Jag brast ut i gråt. Jag orkade inte mer. Efter bara några minuter jag hade kommit till Stockholm, hade allt gått åt skogen redan. ”Och han langade droger till min bästa kompis, Emma.” Jag tog en paus. ”Som förövrigt skulle ha mött upp mig på perrongen.” Jag stannade upp bland orden. Mamma. Just det. Hon skulle ju hämta mig. Jag torkade tårarna och hängde axelväskan på axeln.
”Är du säker att vi inte ska ringa polisen?” Omar rynkade på pannan och kollade mot mig.
”Helt säker.” Jag halade upp mobilen och kollade på skärmen. Klockan var 16.15 och mamma hade ringt mig två gånger. Snabbt gjorde jag en gest och ringde upp henne.
”Hej gumman, vart är du? Jag kan inte se dig.”
Jag försökte förtvivlat komma på något bra att säga.
”Jag gick till pressbyrån och köpte lite godis, men jag kommer om 2 sekunder.” Jag sänkte mobilen från örat och lade ner den i byxfickan.
”Tack.” Jag log mot deras håll. ”Tack för allt.” Jag lutade mig fram för att krama alla, och när jag hade kommit till Felix, så kramade han mig hårdare och längre än alla andra. Skumt.
”Inga problem, allt för vår tågkompis, inte sant?” sade Oscar och alla skrattade instämmande. Jag tog mina väskor och gick snabbt till bilen. Det högg till då och då i magen, men jag gjorde allt för att dölja det.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
lucky ones - kapitel 5
Publicerat den
”Ey, sorry för att jag väckte dig, men vi är i Stockholm om några minuter” informerade Omar henne. Varför hade inte jag fått sitta bredvid henne?! Det var ju jag som borde få väcka henne. Hon nickade.
”Tack” svarade hon och började plocka ner sina saker i sin väska. ”Det jag sa förut om att ni sög, jag menade inte personligt. Bara musiken.” Hon såg ännu inte riktigt klar i huvudet, men jag var glad över att hon sa det.
”Känns bra att höra!” sa Oscar och småskrattade lite.
Celines p.o.v
Tåget rullade in på stationen och tillslut saktade vi in helt. För att inte glömma något, checkade jag en gång att jag hade med mig allt. Okej kanske fler gånger än en gång. Bara typ sju. Jag kikade ut genom fönstret och letade med blicken efter Emma, men utan resultat. Människorna i tåget började röra sig mot utgångarna och jag följde efter strömmen. Vid bagagehyllan drog jag ut min resväska och gick sedan ner på perrongen. Det regnade fortfarande. Mina kläder blev bara våtare och våtare och jag letade förtvivlat efter Emma. Åh härligt. Här stod jag i spöregn, utan att ha någon aning om hur jag ska ta mig någonstans. Jag checkade min telefon, och såg att jag hade två missade samtal från mamma. Snabbt låste jag upp och ringde tillbaka.
”Hej gumman” svarade mamma. Det var som en stöt gick igenom mig. Jag hade inte pratat med henne på jättelänge och kände knappt igen hennes röst.
”Hej.” Jag torkade undan regndropparna som hade hamnat i ansiktet, och höll handen över ögonen så att jag skulle kunna se bättre. ”Eh, jag är på stationen nu, och Emma skulle hämta mig, men hon syns inte till.”
”Åh, jag kommer på direkten, vart är du just nu?” Jag kollade runt efter någon skylt som skulle ge någon ledtråd vart jag var.
”Hm, utanför stationen. Det står en statyliknande sak med hörlurar på sig en bit ifrån mig.” svarade jag. ”Det är massor av taxis här också.”
”Bra, då vet jag nästan vart du är, stanna där! Jag kommer om tio minuter.” Hon lade på och jag lade ner mobilen i väskan.
Jag lutade mig mot väggen. Regnet hade lugnat ner sig, och nu duggade det lite bara.
”Hallådär Emma! Stanna!” Jag reagerade av bara namnet Emma, jag kände mig så liten här i Stockholm utan någon. En svart klädd snubbe sprang efter en tjej som bara gick nonchalant vidare. Jag såg på hur han tillslut kom ifatt henne och tog tag i hennes axel. Hon vände sig om och försökte ta sig ur hans grepp. Det kändes som om mitt hjärta slutade slå. Jag blev helt paff. Det var Emma.
”Hur blir det med betalningen?” Han stirrade in hennes ögon och greppade hårdare om hennes axel.
Hon kollade runt. Jag stirrade så hårt mot henne. Det kändes som om jag skulle spricka. Höll hon på med droger!? Jag kunde inte bara stå och titta på. Med stora kliv gick jag fram mot snubben och Emma.
”Fan stick va?” Jag kände hur jag spände käken och nävarna.
Han kollade roat mot mig och började småskratta.
”Ge mig pengarna så sticker jag.” Jag kollade förvirrat mot Emma, som stirrade ner mot sina fötter.
”För vad?” Jag var nog så förvirrad som man kunde vara.
Han skrattade till och flinade.
”Drogerna.” mumlade han. Fan. Det kunde inte vara sant. Hur fan kan hon göra såhär? Idiot. Varför stod jag ens här och försvarade henne? Hon mötte inte ens upp mig på perrongen. Jag fnyste till och kollade sedan bakåt mot henne. Hon kollad skamset mot mig.
”Driver du med mig?!” Jag vände ryggen åt snubben och kollade tomt in i hennes ögon. Det rann ner tårar på hennes kinder och hon började snyfta. Jag tänkte inte tycka synd om henne. Fan heller.
”Så hur blir det med betalningen?”
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
jag veeeet assegt men har fått några ideer nu så look forward to it babes
help hehe
Publicerat den
för övrigt så håller jag på att skriva kapitel 5 nu, så det kommer nog upp något ikväll!
kram!
lucky ones - kapitel 4
Publicerat den
Jag kollade snett på Omar.
”Jag är med ifall du är med.” svarade han med en glimt i ögat.
Jag tvekade. Jag kanske borde vara med. Vad skulle jag annars göra liksom?
”Okej då, men vänta lite, jag ska bara till restaurangvagnen och köpa något att dricka.” Jag ställde mig upp och hoppade över Omars ben och gick sedan iväg mot restaurangvagnen.
Omars p.o.v
Gosh. Hon var så snygg. Jag kollade efter henne och suckade. Men jag skulle säkert aldrig träffa henne mer sedan när vi har gått av tåget. Mina tankar avbröts av två välkända skratt.
”Kolla min twitter Omis” Felix försökte hålla sig för skratt men misslyckades totalt. Jag halade upp mobilen ur byxfickan, klickade mig in på twitter och sedan på Felix profil.
’never seen @OMARRUDBERG this in love:* pic.twitter/dfjkd4s3’
Det var en bild på när jag kollad efter Celine.Tankarna bara for igenom mitt huvud. Från ena sidan till andra, och sedan ut.
”Ohmy ta bort!?! Tänk om hon ser?!” Jag försökte förtvivlat ta Felix mobil, men misslyckades.
”Men chillaaa! Hon har ju ingen täckning.”
”Guys, kolla kommentarerna…” Oscar kollade storögt på mig och Felix.
Jag scrollade neråt och möttes av bitchiga kommentarer.
’Vem är bitchen omg’ ’ OMAR ÄR MIN DIN JÄVEL’ Kommentarerna forsade in, den ena argare än den andra.
Plötsligt krängde tåget till och det mesta av vår packning välte. Felix satt fortfarande och skrattade över alla kommentarer.
”Ey du, hjälp till att ställa upp alla väskor.” suckade Oscar. ”Du Omar, Celines väska välte också, du kan väl plocka upp den?”
Jag sträckte mig efter hennes överfulla axelväska. Tåget krängde till ännu en gång och en cd ramlade ur hennes väska. Åh skit.
”Oscar, precis bredvid dina fötter ligger en cd, kan du plocka upp den?” stönade jag samtidigt som jag fick tag i hennes väska. Oscar böjde sig ner och kollade sedan förvånat på omslaget.
”Vad är det?” frågade jag.
”Hm, det är en cd med remixer. Är hon dj tror ni?” Han langade över cd:n till mig. Celine Bolanáki remixes stod det på omslaget.
”Det är väl möjligt.” mumlade Felix.
Jag kollade mot gången och såg att hon var påväg tillbaka med en flaska i handen. Snabbt lade jag ner cd:n i hennes väska och satte mig tillrätta.
”Äntligen är du tillbaka, är du redo att bli spöade av mig och Omar?” frågade Oscar.
”Akta er, vi vinner, right Felix?” Hennes skratt var helt perfekt.
”Självklart!” svarade Felix snabbt. Han skrattade till och log överlägset mot mig och Oscar.
Jag sneglade på Felix. Han följde Celines rörelser, och jag såg hur han log åt henne. Helvete. Han gillade henne. Jag var helt säker, jag kände igen hur Felix blir när han gillar någon.
Celines p.o.v
Vi spelade några omgångar. Som jag och Felix hade sagt, vann vi, i alla fall nästan alla omgångar. De var ju inte så dåliga.
”Så, vad tycker du om the fooo?” Oscar ställde frågan jag hade hoppats ingen skulle svara. Jag vred på mig.
”Eh, ärligt talat, så gillar jag er inte alls.” Jag kollade ner mot min väska för att checka att den stod kvar. Precis som jag trodde, gjorde den det.
”Så, är ni med på en omgång av sjuan?” utmanade Felix.
”Självklart!” utbrast Omar och Oscar i kör.
”Eh, jag tror jag står över den här gången.” svarade jag och stoppade in hörlurarna i öronen och höjde musiken. Jag sträckte efter lokan jag hade köpt och skruvade upp locket. Jag tog en stor klunk och ställde sedan tillbaka den på samma plats. Mina ögon föll snabbt ihop, och jag föll snabbt till sömns.
Felix p.o.v
Regnet fortsatte att smattra mot fönsterrutan, och det bara regnade mer och mer.
”Nästa, Stockholm central” ropade högtalaren ut.
Jag sneglade mot Celine. Hon såg så fridfull ut där hon satt och sov.
”Vi är inte direkt homies med henne, men vi kanske borde väcka henne?” föreslog Oscar när han såg att jag kollade på henne. Jag nickade som svar.
Omar började peta på henne, och sakta vaknade hon.
”Ey, sorry för att jag väckte dig, men vi är i Stockholm om några minuter” informerade Omar henne. Varför hade inte jag fått sitta bredvid henne?! Det var ju jag som borde få väcka henne. Hon nickade.
”Tack” svarade hon och började plocka ner sina saker i sin väska. ”Det jag sa förut om att ni sög, jag menade inte personligt. Bara musiken.” Hon såg ännu inte riktigt klar i huvudet, men jag var glad över att hon sa det.
”Känns bra att höra!” sa Oscar och småskrattade lite.
lucky ones - kapitel 3
Publicerat den
senast:
’Gissa vilka jag sitter bredvid på tåget?!?!’
Efter några minuter vibrerade min mobil till och jag låste upp den med en lätt gest.
’Hm, jonas brothers?!!?’ Jag småskrattade.
’Nästan! The fooo, och den där Felix tror jag han heter kollar på mig nu lixxxx 6 timmar kvar och jag står knappt ut’
Jag kollade upp mot honom och mötte hans blick. Det kändes som om vi stirrade mot varandra i en evighet. Det vibrerade igen och min mobil tog min uppmärksamhet igen.
’OMG R U KIDDING ME!?!?!¤¤)#”¤%)&¤’
’önskar jag gjorde det, vi ses, puss'
Jag kikade mot tjejen bredvid mig. Hennes blonda hår hade hon uppsatt i en bulle. Eller heter det så? Hon hade blåa ögon, inte alls sådär isblåa som alla vill ha, utan mörkare. Havsblåa. Jag skulle kunna drunkna i hennes ögon. Jag avbröts i mina tankar av ett skrik bakom mig.
”OHMYFREAKINGOD DET ÄR THE FOOO!!!!¤%&¤” En blond tjej med en skinnjacka och hollister linne stod bakom mig. ”OMG KAN JAG TA EN BILD MED ER!!?!!?” Innan hon hade inväntat svar sprang hon fram till Felix och var i full gång att försöka få en puss av Felix. Jag kikade på tjejen bredvid mig, och hon hade nu satt i sina hörlurar i öronen och kollade ut. Hon var så vacker. Små, små prickiga räknar bredde ut sig på hennes näsa och ut mot hennes kinder. Hennes näsa var så söt, lagom uppåtböjd.
Tjejen som hade varit framme vid Felix var helt hysterisk och skrek som bara den. När hon inte kollade kunde jag se hur Felix började småskratta och himlade stort med ögonen.
”Jag ber alla som inte ska med tåget, Malmö – Stockholm, att kliva av. Jag repeterar – jag ber alla som inte ska med tåget, Malmö – Stockholm, att kliva av tåget.” sa en högtalarröst.
Tjejen tog en snabb bild med mig och försvann sedan iväg.
Tåget började rulla ut från stationen och regnet smattrade mot fönsterrutan.
”Helvete.” mumlade en röst bredvid mig.
Jag kollade frågande mot henne.
”Vad har hänt?”
Hon kollade skeptiskt mot mig, som om hon undrade ifall jag var värd att prata med.
”Jag har ingen täckning, och måste verkligen ringa ett samtal” svarade hon tillslut och sträckte upp mobilen som om det skulle hjälpa.
Jag kikade på min mobil. Full täckning.
”Om du bara ska ringa ett samtal, kan du få låna min mobil.” föreslog jag.
Celine’s p.o.v
”Okej, ja tack, gärna.” Han sträckte fram sin iphone 4s och jag skrev in Emmas nummer.
”Hallå, vem är det?” Ih, jag blev så uppspelt över att äntligen få höra hennes röst igen.
”Det är jag, Celine! Ville bara säga att jag saknar dig så sjukt mycket.” Jag nästan skrek fram orden. Jag kollade framför mig och såg att Oscar och Felix hade plockat fram en kortlek och började dela ut kort i två högar.
”Ih, saknar dig med! Men det här är väl inte ditt nummer? Vems nummer telefon ringer du ifrån?”
”Min telefon har ingen täckning, så jag fick låna Omars telefon.”
Han hade slutit ögonen, och log stort när jag sade hans namn.
”Ohmygod har du blivit homies med de också, fy vad orättvist!” Jag kunde inte låta bli att skratta. ”Men jaja, jag måste lägga på nu. Jag möter upp dig stationen sedan.”
”Hejdå, love you.” svarade jag och lade på.
Jag räckte mobilen åt Omar som nu hade öppnat ögonen igen.
Det hade gått en timme nu. Oscar och Felix hade spelat kort oavbrutet, och Felix hade vunnit nästan alla omgångar av ’stress*’.
”Hey, vill ni vara med på tecknet?” Oscar nickade åt vårat håll.
”Eh, jag vet inte…” Jag kände mig verkligen inte så sugen på att spela kort.
”Joo, kom igen nu!” sa Oscar och försökte peppa igång oss. ”Du och Felix mot mig och Omar.”
Jag kollade snett på Omar.
”Jag är med ifall du är med.” svarade han med en glimt i ögat.
Jag tvekade. Jag kanske borde vara med. Vad skulle jag annars göra liksom?
”Okej då, men vänta lite, jag ska bara till restaurangvagnen och köpa något att dricka.” Jag ställde mig upp och hoppade över Omars ben och gick sedan iväg mot restaurangvagnen.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
*= ett kortspel hehe
just det jag gjorde en mouse over sak på bloggen, så när man för över musen på en bild, blir den ljusare
jag gjorde det i google chrome, så jag hoppas det funkar i mozilla osv hehe:DDD
lucky ones - kapitel 2
Publicerat den
senast:
”Jag älskar dig också pappa, men jag måste verkligen gå nu.” Jag lutade mig över växelspaken och kramade om honom hårt. Riktigt hårt.
”Jag älskar dig Celine, gör inget dumt nu bara. Ha det bra hos mamma nu, vi hörs.” Han vacklade på rösten. Vi hade aldrig varit ifrån varandra mer än en helg, så det här skulle bli en stor prövning.
Jag hoppade ur bilen och öppnade bagageluckan. Med ett lätt ryck drog jag ut resväskan och började rulla mot ingången. Jag kollade över axeln och såg pappa vinka, och jag vinkade tillbaka.
~
(fortfarande celine's perspektiv)
Jag började fumla i min axelväska efter tågbiljetten och efter några minuters orolighet över att jag inte hade biljetten, hittade jag den längst ner i väskan. Jag sprang mot tågtabellskylten och började leta efter mitt tåg.
”Malmö – Stockholm…” började jag mumla tyst för mig själv. Där var det. Perrong 3. Med stora kliv gick jag snabbt mot perrong 3, och möttes av en proppfull perrong. Som tur var hade tåget kommit in, så jag behövde inte spendera tid på den fulla perrongen. Med armbågarna knuffade jag undan massor av tjejer såg ut att vara i min ålder för att komma till vagn fem. Varför var det så mycket folk här? Var tågstationen det nya hippa stället att hänga på? Jag småskrattade åt tanken. Knappast. Vid vagn fem fick jag använda mina armbågar extra mycket för att komma upp på tågets lilla trappa upp. Vilken plats hade jag nu igen?!? Frågade jag mig själv. Med flinka fingrar plockade jag upp biljetten och mumlade lågt för mig själv. Vagn fem, plats sjutton.
Jag lade resväskan i en väskhylla bredvid toaletten och började gå framåt samtidigt som jag hållde utkik efter min plats. 2, 3, 4. Jag skippade några nummer och gick lite snabbare framåt. 14, 15, 16, och tillslut 17. Jag möttes av ett bord för fyra, och tre av platserna var redan upptagna.
”Eh, jag ska sitta längst in, enligt biljetten… Så om jag kan…” Jag vet inte varför, men jag visade upp biljetten. Idiot. Varför gjorde jag det?
Han som satt längst ut ställde sig upp och drog en hand igenom håret.
”Ah, visst, gå in du.” Han gjorde en gest åt mig att gå in, och jag tassade lydigt in.
Jag sjönk ner i stolen. Efter några sekunder plockade upp mina hörlurar och pluggade in de i min mobil.
Det knackade vilt på rutan och jag kunde inte låta bli att kolla ut. En skylt som två tjejer höll i fångade min uppmärksamhet. Det stod the fooo på skylten. Vad i helskotta? Var de här? Härligt. Med ena handen skymde jag mobilskärmen, för att kunna se bättre, och satte på min nuvarande favoritlåt, wake me up med avicii. Egentligen hade jag så låg ljusstyrka så att jag knappt såg något på skärmen, men jag ville verkligen spara batteri. Jag kollade upp mot personerna framför mig och mötte två stirrande blickar. Med min högra hand drog jag ut en av hörlurarna.
”Vad?” frågade jag förvånat. Han till vänster var ganska söt. Han hade gul snapback och en vit t-shirt med ett tryck på. Jag kände igen honom, det var jag säker på, men jag kommer inte ihåg varifrån. Min blick gled åt höger och våra blickar möttes. Han kollade generat bort, och jag sänkte min blick. Honom kände jag definitivt igen, nästan alla i skolan pratade om honom. Jag tror hans namn var Oscar och han var med i the Fooo. Suck. Och jag skulle få tillbringa hela sju timmar med de i ett tåg. Kunde det bli sämre?
”Så… Vet du vilka vi är?” Han i gul keps hade precis brutit tystnaden jag hade hoppats skulle vara föralltid. Jag suckade.
”The Fooo, alla snackar om er. Dessutom har ni ju säkert hundratals fans där ute.”
”Vart har ni gjort av den fjärde medlemmen?”
”Ogge? Han är redan i Stockholm med sin farsa.” informerade han bredvid mig. Tre stycken var i alla fall bättre än att hela bandet var här. Jag bestämde mig för att smsa Emma, min bästis.
’Gissa vilka jag sitter bredvid på tåget?!?!’
Efter några minuter vibrerade min mobil till och jag låste upp den med en lätt gest.
’Hm, jonas brothers?!!?’ Jag småskrattade.
’Nästan! The fooo, och den där Felix tror jag han heter kollar på mig nu lixxxx 6 timmar kvar och jag står knappt ut’
Jag kollade upp mot honom och mötte hans blick. Det kändes som om vi stirrade mot varandra i en evighet. Det vibrerade igen och min mobil tog min uppmärksamhet igen.
’OMG R U KIDDING ME!?!?!¤¤)#”¤%)&¤’
’önskar jag gjorde det, vi ses, puss'
lucky ones - kapitel 1
Publicerat den
Celine’s p.o.v (point of view) [dvs perspektiv hihi]
”Jag kommer!” ropade jag tillbaka. Jag slängde ner det sista jag skulle ha med mig i resväskan och satte mig sedan på den. Hårdhänt försökte jag dra igen dragkedjan på sidan, och tillslut fick jag igen den. Min axelväska som hängde på dörrhandtaget plockade jag upp och hängde på min vänstra axel. Jag hörde pappa rassla med nycklarna för att öppna dörren och jag skyndade mig ner i hallen med väskorna i högsta hugg.
”Så, har du med dig allt nu?” frågade han och jag checkade av allt i huuvdet. Jag nickade som svar.
Med ett ryck langade jag in min resväska i bagageutrymmet och satte mig sedan i främre sätet bredvid pappa. Det var alldeles tyst i bilen. För att bryta tystnaden satte jag på radion. Jag visste inte vad låten hette, men det var en av the fooo’s låtar. Euw. Nästan alla i skolan fangirlade över varenda tweet de skrev. Inte för att jag brydde mig.
”Är det sådant här ni ungdomar lyssnar på nu för tiden?” skrockade pappa. ”Världen var allt mycket bättre när Nirvana regerade!”
”Nja, inte jag” svarade jag kort. Aldrig att jag skulle lyssna frivilligt på en av the fooo’s låtar. Aldrig. Förutom nu då.
”Hur känns det att du ska bo i Stockholm hela sommaren då? Det är ju annorlunda än med Malmö.”
Ärligt talat jag knappt ägnat en tanke åt det. Från början var det meningen att jag skulle spendera sommaren hemma i Malmö med pappa. Men planerna ändrades när farmor lades in på lasarettet i Växjö. Pappa skulle åka dit och bo med farfar som stöd. Så jag fick välja, antingen åka med pappa eller åka till mamma i Stockholm. Valet var enkelt för mig, även fast jag älskar min farmor och farfar. Dessutom hade min bästis flyttat till Stockholm, vilket gjorde valet ännu lite lättare.
”Det ska väl bli kul” svarade jag och kollade ut genom fönstret. Äntligen var låten slut.
”Lova att inte glömma bort mig bara, även fast det snart börjar växa mossa på mig snart.” Han började småskratta åt det han precis sagt. Han kollade mot mig och log, sedan snabbt tillbaka till vägen.
”Självklart inte pappsen.” Jag log mot honom.
Vi körde en bit innan han stannade på parkeringen vid tågstationen.
”Sådär ja, min dotter håller på att bli stor.” Han kollade på mig med glittrande ögon. Jag såg på honom att han var stolt.
”Jag älskar dig också pappa, men jag måste verkligen gå nu.” Jag lutade mig över växelspaken och kramade om honom hårt. Riktigt hårt.
”Jag älskar dig Celine, gör inget dumt nu bara. Ha det bra hos mamma nu, vi hörs.” Han vacklade på rösten. Vi hade aldrig varit ifrån varandra mer än en helg, så det här skulle bli en stor prövning.
Jag hoppade ur bilen och öppnade bagageluckan. Med ett lätt ryck drog jag ut resväskan och började rulla mot ingången. Jag kollade över axeln och såg pappa vinka, och jag vinkade tillbaka.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
sådär hihi jag vet det är lite segt och kort men det kommer hända sakeeeer hehe
